Skolmaten

Livsmedelsverket välkomnar den nya skollagen där det kommer att ställas (nya) krav på att näringsriktig mat serveras i skolorna.

Tv4:s program "Matakuten" har lyft frågan under det senaste året och fått skolor, myndigheter och inte minst föräldrar och elever att ifrågasätta ingredienserna i skolmaten. Livsmedelsverket hoppas på att den nya lagen ska öka intresset ytterligare för skolmatens innehåll.

Bra!

Det krävs givetvis intresse och engagemang för ämnet för att det ska ske en förändring. Tydliga riktlinjer för vad näringsriktig mat spelar därmed en stor roll för att vägleda myndigheter och undvika "kryphål". Livsmedelsverket hänvisar till Svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Jag tycker att Livsmedelsverket har fått en hel del obefogad dålig kritik för deras näringsrekommendationer. Det står mycket bra råd vad gäller kostråd för skolmaten, som tex att servera grönsaker till varje måltid; variation av grönsaker; servera fisk varje vecka; sälja frukt till ett billigare pris; ta bort försäljning av godis, bakelser och läsk på skolan; ge barnen en möjlighet att kunna äta maten i lugn och ro.

Däremot, det jag ställer mig tveksam till är att de inte ger tydliga riktlinjer för:

1) Betydelsen av att använda naturliga råvaror i måltiderna. Hel- och halvfabrikat innebär mindre näringsrik mat trots att det tex finns ("spår av") grönsaker i maträtterna. Dålig fettkvalité, syntetiska tillsatser och sönderkokt mat är inte ovanligt i dagens skolmat.

2) Användningen av lättprodukter. Livsmedelsverket rekommenderar lättmjölk och magra ost- och charkprodukter. Om eleverna undviker kakor, godis och läsk minimerar de risken av ett kaloriöverskott och då finns det ingen anledning att "spara in" kalorier under måltiden. Fetare produkter mättar dessutom mer och behovet av "tomma kalorier" kan på så vis minska.

Alexandra