tisdag 4 januari 2011

Stenålderskosten

Under min julledighet fick jag en del mails som gällde Aftonbladets artikel "Stenålderskosten - bara en myt". En del var lite upprörda och en del tvivlade på uppgifterna.

Stenålderskosten kallas även för paleolitisk kost och innebär att man äter som man gjorde under stenålderstiden då männsikan var jägare och samlare, dvs tiden innan vi blev jordbrukare. Anhängare till stenålderskosten menar på att människan inte har förändrats så mycket, biologiskt sett, sedan stenåldern och vi bör därför äta som våra förfäder gjorde. Dieten förespråkar en kost som består av vilt kött, fisk ägg, rotfrukter, bär, nötter och frukt. Man bör inte äta spannmåls- och mjölkprodukter och inte heller raffinerat socker, salt och transfetter.

Så, vad stod det i artikeln? Aftonbladet hänvisar till forskare som nu påstår att våra förfäder inte alls enbart åt den här typen av föda. Tidskriften PNAS beskriver fynd av 30 000 år gamla mjölrester från Italien, Ryssland och Tjeckien vilket tyder på att man malde mjöl även under stenåldern.

Rätt ska ju vara rätt och det här handlar om en ren faktagranskning och inte ett direkt påhopp mot dieten i sig (enligt min uppfattning iaf). Det är så klart en intressant upptäckt att människan troligtvis ätit spannmål även under stenåldern i motsats till vad vissa trott. Men att beskriva Stenålderskosten som en "myt" är att hårddra det något - det handlar snarare om en (miss)uppfattning av ett livsmedel i stenåldersmänniskans föda.

Jag tror att man på stenåldern åt det som fanns tillgängligt och att man åt säsongsbetonat. Kanske levde vi under vissa perioder vegetariskt med mycket frön, nötter, rotfrukter och andra perioder en stor del animaliskt protein. Geografiskt område spelade säkerligen en stor betydelse, precis som idag.

Det råder, enligt mig, ingen tvekan om att stenålderskosten kan vara ett nyttigt alternativ för många. Stenålderskosten innehåller de komponenter som man i de flesta seriösa kostsammanhang framhäver som nyttiga; dvs rik på fiber, antioxidanter, goda fetter samt fri från tillsatser, onyttigt fett och socker. En bra typ av Stenålderskost utesluter dock inte kolhydrater i motsats till vad många tycks tro.

Sedan finns det många som hävdar att vete skulle kunna vara ohälsosamt för kroppen vilket dock inte har blivit vetenskapligt bevisat. Men det är en helt annan diskussion och ska inte blandas ihop med stenåldersmänniskans meny.

Alexandra

1 kommentar:

  1. Att stenåldersmaten skulle vara en myt har jag också svårt att tro. Låter väl rätt sunt att de åt av vad de fann tillgänligt just då. Antagligen av ovanstående sagda.Såpass får man väl lita till vetenskapen. Det är intressant att läsa om vad de åt på stenåldern och intresset har uppkommit av att jag har en systerson som är helt inne på denna kost. Därför har jag bliit nyfiken och sökt fakta även om jag inte till fullo är beredd att ta konsekvenserna av mathållningen. Man kan ju försöka hitta tips på mat att laga som är nyttig och införa vissa delar på det viset samt att öka frukt- och grönsaksintaget.
    För ett halvår sen hade jag aldrig hört talas om att vissa försöker äta denna kost, men det finns faktiskt en del att lära.

    SvaraRadera